Att bygga en stark löparkropp

När det kommer till de längre distanserna så skiljer de sig ganska markant från de kortare. Exempelvis ställer det lite andra krav på individen. Under ett kort lopp är det allt för ofta hjärta och lungor som begränsar oss, dvs den maximala syreupptagningsförmågan och eventuellt också vår laktattröskel. Lite förenklat kan man säga att många för människor har en lite för liten motorkapacitet. När det istället kommer upp till de längre distanserna är det istället ofta den lokala muskulaturen som blir uttröttad. Ett sätt att jobba med detta är att lägga in mer styrketräning i sin grundträning men även att bibehålla den, dock i minskad skala, under tävlingssäsongen. Personligen har jag inför Kolmården Trail Marathon medvetet jobbat mer än någonsin med att stärka den lokala och löpspecifika muskulaturen. Det har jag gjort i form av ren styrketräning med vikter, kroppsviktssträning, backintervaller av olika slag samt mer löpspecifik teknikträning i backe. På det sättet stärks de löpspecifika musklernas uthållighet utan att det sliter allt för mycket på muskeln vilket i sin tur påverkar kontinuiteten negativt. Dessutom är backintervaller bra då du lätt får med både löpstyrka, uthållighet och syreupptagningsträning i ett och samma pass vilket är tidseffektivt. Just nu kör jag ett pass som jag trivs väldigt bra med. Efter 15 min löpuppvärmning på löpband blir det 10 st treminutare i progressiv lutning. Första intervallen går i 2,5% lutning och sedan ökar lutningen med 0,5% vid varje ny intervall och därimellan en två minuter lång aktiv återhämtning där jag springer i samma fart (distansfart) fast utan lutning. Därefter avslutar jag passet med 15 min lugn nedvarvning.